Planeten Kåbdalis.

Home again. Kåbdalis var härligt, återigen och ingenting ovanligt med det egentligen, trots mina dödstider. (Dom ändrades faktiskt i sista sekunden, så jag fick typ en halvtimmes sovmorgon. Niiice!) Som vanligt var det dröm att komma dit, men den här gången var det ännu mer dröm! Vet ni varför? För att det hade snöat som ett jävla pysk där borta! Det var liksom 50 cm natursnö, puss på det. Jag hade kunnat lägga mig ner och rulla runt i snön på direkten. Men jag var tvungen att packa in från bilen, så det uteblev. Nästa gång.

Jobbet gick bra, även fast det var tungt att stiga upp. Men jag är en tapper kvinna! Efter jobbet i Lördags så gick jag och CarroN på en promenad med min hund. Vi gick och kollade in dom nya stugorna och då man gick där så kändes det som att man kommit till ett annat ställe. All avverkning av skog och alla nya stugor fick en liksom att säga "Men WOW!" hela tiden.

Då jag vaknade, jobbade och åkte hem från Kåbdalis så var det typ storm där uppe. Det snöade, blåste som fan och det var kallt. Mmmmh! Då jag kom hem till Luleå så snöade det blötjävlaäckel snö. Rackarns balle! Luleå, vilken håla. Kåbdalis, vilken dröm.

Jag berättade om mitt WOW:ande angående det nya Kåbdalis för en arbetskamrat till mig och hon höll med mig till full. Hon berättade även att på tröjorna som hon beställt till personalen så står det "Planeten Kåbdalis." Dels för att David och Johns blogg heter så och sen så är det i princip en helt annan värld där uppe. Och det var så jävla sant det hon sa. Kåbdalis är en helt annan värld. Då man kommer dit så släpper man allting som har med vardagslivet att göra! Man mår bra så fort man kommer dit liksom. Vilken drömvärld va? Planeten Kåbdalis.



Se! Det här möts jag av varje kväll då jag går ut från husvagnen. Kan det bli bättre?
Planeten Kåbdalis.