You spin my head right round.

Det är då fan(tastiskt?) att du fortfarande är så jävla gorgeous och att alla fucking tankar strömmar upp igen.

Pussycat for lajf! (L)

Min Harriet? Eeeh ya!

Två tjejer och en huvudstad - efter.

Jag sammanfattar Stockholmsresan med Supersnälla SilverSara.

• SHOPPING!
  
• Nattbio med tårar som aldrig förr, HP är underbar!


• Lyckas knappa in fel fucking PIN-kod tre gånger = PUK-kod, vilket inte fanns till hands, ingen PUK-kod = nada teflon för Supersnälla SilverSara under hela resan.
  
• Rån innan resan = inget bankomatkort. Ingen överföring till mitt konto = inga pengar för Supersnälla SilverSara. Tack Gud för att storasyster Emma fanns!
  
• ASCHASCH! på tunnelbanor, busshållplatser, shoppingcenter och andra offentliga platser.
  
• Ingen av oss har lokalsinne = vilse i Vallentuna, varje dag.


• Hard Rock Café (vilken är den enda restaurangen jag vill jobba på) och Laroy.

Mer saker tillkommer garanterat.

Två bilder blir som grädde på moset!

julia månssons humor! :)

Herr Stink och Dreggel är i behov av att låna min superjävlabra hudsalva, försvarets hudsalva för att vara exakt, och han bestämmer sig för att läsa allting som står på den lilla jävla saken också.
Oscar: Den här har ju gått ut ur datum.
Jag och Anton: Ahaa, okey?
Oscar: Ja! 2010..
Jag och Anton: HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA! Det är 2009... HAHAHAHAHAHAHAHA!!

Sen pratar vi om tjejer för Herr Stink och Dreggel också.
Jag: Amen hon verkar ju vara en brud för dig.
Oscar: Jo för fan..
Anton: Tjock och go!
Jag: HAHAHAHAHHAHA!

Två tjejer och en huvudstad - före.

Cya mates, vi är tillbaka på måndagkväll. Vi vet att vi kommer vara saknade, vi kommer att sakna några av er också medan vi lever livet!
(Stockholmskillarna..GRR!)

VIVA LA STOCKHOLM!
By Supersnälla SilverSara och Julls.

The City.

Ikväll så satt jag i Norra Hamn, ensam, och väntade på bussen. Det var underbart väder; solen sken och det blåste lite så där lagom. Glajjorna var på och ingenting kunde störa mig. Förutom bussen som jag väntade på då, men det var en grej jag inte kunde ändra på den här kvällen. Trots att jag satt ensam så njöt jag och jag hade verkligen kunnat sitta där lääääänge till och bara.. vara. Det var så underbart! Jag insåg att Luleå är fanimej inte så dåligt ändå, inte just dom där stunderna. Jag menar; hur många städer är det som har dom där stentrapporna att sitta på och titta ut över vattnet i solnedgången? Hur många städer är det som har såna underbara ställen där man kan tänka, där man bara kan vara?
Sommarkvällar i Norra Hamn, då älskar jag Luleå.

Några meter ifrån mig så stod det gamla vanliga gänget som brukar hänga vid Norra Hamn; Luleås alkolister. Jag kunde inte hjälpa att titta på dom, lite mer än vanligt. Inte på sättet att jag idiotstämplade dom eller någonting sånt, utan jag tittade med dom med sorg i sinnet. Jag tyckte och tycker fortfarande att det är så sorgligt att det kan gå så fel för vissa av oss då det gäller alkohol. Under min tid sittandes där i hamnen så var det många tankar som for igenom mitt huvud; hur kundet det blir så här? Vad tänker dessa människor på kvällarna då dom ligger i sängen? Är dom lyckliga eller dränker dom helt enkelt sina sorger? Vännerna dom hade från förr, är det samma vänner som sitter och dricker öl med dom nu? Hur är deras liv? Vad som än pågår i dessa människors liv så tycker jag fruktansvärt synd om dom, och jag "lovade" mig själv att aldrig bli så olycklig eller så lycklig med hjälp av alkohol.
Sommarkvällar i Norra Hamn, då hatar jag Luleå.

With your feets on the ground.

Det är komiskt att man nästan ser det. Ser resten av omgivningen det också? Förmodligen inte, dom behöver inte se eftersom dom vet det. Jag vet ingenting, jag bara ser och jag kan bara ana. Tänk vad underbart att få vara just den personen! Men, tänk vad jävligt att bara bli en i mängden..

julia månssons humor! :)

Min supersnygga biatch Anton och herr Gustav Juntti har ett djupt kärlekssamtal på inget annat ställen än F A C E B O O K! Det är skiljsmässa på gång, vilket inte herr Juntti vill..

Juntti: Jag vill inte simma utan dig... jag klarar itne de. Utan dig flyter jag inte.. utan dig är jag ingenting < /3
Anton: Köp en badring som du kan ha runt midjan så ska du nog se att du flyter!
HAHAHAHAHAHAHAHAHA!

julia månssons humor! :)

Min pappa svamlar rätt ofta med min hund, eller det är fanimej dagligen. Och då jag säger att han svamlar, då menar jag att han liksom pratar med henne på väääärldens töntigaste sätt. Alltså det värre än vad man gör med en baby! Men man har vant sig nu, det är som en del i vardagen att höra honom prata med hunden. Fast ikväll, då reagerade jag för första gången på drygt tre år då min pappa och min hund pratade med varandra;
"Monimonimalukossipuuu!"
Jag tittar frågande på min pappa.
Pappa: Vi pratar franska..
Jag: HAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!
Mamma: Det var då en konstig franska..
Jag: HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!!

Hård och hårig.

Det finns en man i min omgivning som uttryckte sig typ så här;
"Killar ser fan bättre ut i rakat hår. Så det så!"

Jag uttrycker mig verkligen så här;

"DU HAR SÅ JÄVLA FEL!"

Och jag har bildbevis.

Se! Nog fan är Pitten snyggare med hår än utan, inte sant? Sen kan det ju vara så att hans uppknäppta skjorta får honom att se snyggare ut också. Men hur skulle det bli om alla män tvingas gå med bar överkropp för att se bra ut i rakat hår? Lite jävligt läge kanske. Eller? Ehheehehe!

Kry som en nötkärna! Eller?

Det är juli månad och jag sover i underställ, tjocka sockar och med dubbla duntäcken. Jag är sjuk. (Eller så är det bara så att jag är spyless på det här gråa vädret och vill ha vinter så att det blir normalt att sova så som jag gör..Allt eller inget liksom, inget fucking mellanting!)

julia månssons humor! :)

Ikväll på bion, mitt i filmen, så är det någon lirare som drar ur sig världens feeeetaste rap. Nej, det var inte min supersnygga biatch Anton! Hur som helst så börjar jag asgarva och det enda jag får upp i tanke är, "Did you hear thaaat?!" HAHAHAHAHAHAHAHA!


Kolllllla här dåååeee!

Pussycat for lajf! (L)

I made a call to my dear friend Jen9 Skinhead today when I was bored at my boring work. And we talked about different things, you know how a girltalk goes on. And one of the things was very funny, because I started to laugh. And I laughed. And laughed. And I laughed a little bit more. I laughed so much that I was praying that the funy thing could leave, because my stomach was hurting. A lot! When we were finshed with the laugh, we talked a little bit more and then we said goodbye. Just at the moment when we hang up I caught myself by thinking that it was a long time ago since I laughed that much and I missed it so much. Babe, it's waay to long time ago since we had a pussycat meeting! You make me smile hun'!

What's up med att jag skrev det här inlägget på engelska?! Vad i.. man slutar aldrig att förvåna sig själv alltså!

En bild säger mer än tusen ord.

That's my name.

5 augusti kl. 10.00!