Jag är svarthårig. Det röda är alltså borta. Gone with the wind liksom! För första gången i mitt liv så är jag svarthårig. Det är faktiskt sant! Jag är inte svarthårig i grund och botten; jag är en ren och fin brunett. Sug på den sura jävla klubban ett tag till va?! Mmmh, juste..
Det känns lite skumt att det röda är borta faktiskt. Men fyfan vad skönt det känns på samma gång, äntligen kan man sluta sakna sin handmade pancake mössa! Och äntligen kan jag duscha normalt utan massa inpackningar och bara ta första bästa shampo samt balsam och bara gnugggggga in i håret. Herregud vad fint livet är egentligen!
Fast, jag kommer sakna det röda som stryk. Jag känner liksom det på mig. HUJ! Det kommer garanterat tillbaka someday. Och dom där blickarna jag fick då jag vandrade på Luleås gator.. NAW! Nä, nu måste håret få vila. Fram tills januari, då blir det att klippa av massor med hår och heva i extensions. Men ingen färg i alla fall, tills dess att the big trip är avklarad. Sen så får vi se vad som händer, OM det händer nåt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar