Min Hanna.

Jag har nyss kommit hem från min Hanna och under timmarna vi umgicks ikväll så gjorde vi verkligen ingenting. Vi kan väl säga att det vi gjorde var att sitta vid datorn, äta och se tv.

Men, oavsett om vi gjorde allting eller ingenting ikväll så njöt jag mer av kvällen än vad jag tidigare gjort. För då vi satt där i soffan och kollade på Idol så slog tanken mig att det fanns verkligen ingenting annat jag skulle ha velat göra ikväll än att sitta i en soffa och se på programmet som jag nästintill hatar tillsammans med min Hanna. Ingenting liksom. Ingenting. För min Hanna är så otroligt bra att hon omedvetet omvandlar stunderna då man gör ingenting och som vanligtvis är pest och pina till minnen för livet. Hon gör mitt liv kanonkul liksom. Det är få personer som kan det, och jag har fått turen att få en av dom som min bästa vän.

Jag älskar dig min bästa vän, min Hanna!