Det är EM och I'll dream and you'll give me your cash.

Jag måste bara berätta om världens mest ... dröm som jag hade inatt! (... står för att det inte finns ord som kan beskriva drömmen.)

Ni kanske ska få veta att mitt hår är precis allting för mig, det kan vara hyfsat viktigt att veta.

Jag spelade fottismatch, eller om det nu var träning, det kvittar. Hur som helst så är det hörna och en perfekt boll kommer mot mig och precis då jag ska nicka så kommer en av motståndarna och ska sparka bollen, men träffar fel och lyckas istället sparka mig i huvudet med dobbarna (yes, det är exakt samma incident som inträffade i en av EM-matcherna!). Jag faller poff och pang ner mot marken och vaknar sedan upp på sidan av planen, min tränare säger; "Det här är sjutton gånger värre än det som hände i EM, hon måste till sjukhuset. Det måste kanske sys."

Väl inne på sjukhuset så är det den vanliga proceduren, först vänten sen sköterskor sen ännu mer väntan och sen kommer farbror doktorn. Han tittar och känner och min tränare hade rätt, dom var tvungna att sy i mitt huvud. Allting var frid och fröjd tills farbror doktorn klämde ur sig att dom var tvungna att raka bort lite hår för att komma åt såret! "W000T?! Nej, aldrig i livet! Kan ni inte bara sätta ett bandage runt huvudet på mig?" Nej, icke sa Nicke. Det gick inte. Farbror doktorn ansåg att hårtrimmern var den enda lösningen på problemet. Panik!

Jag var fast besluten om att dom inte skulle få röra mitt hår. Jag tänkte att såret kommer att läka, på ett eller annat sätt, så jag började att gå mot dörren som ledde ut från farbror doktorns rum. Men lika fast besluten som jag var så var dom lika beslutna om att få raka bort håret. Så, två sköterskor tog tag i mina armar och en sköterska höll i mitt huvud. Då kom farbror doktorn med världens största hårtrimmer! Jag fick panik och började skrika/gråta/sparka/göra allt som stod i min plikt för att förhindra det som just höll på att hända, precis som det är i filmer då en person inser att den ska bli uppsprättad levande eller så. Anyway, farbror doktorn genomförde sitt beslut och rakade bort en fläck på mitt huvud...

Jag blev typ ett autistiskt barn. Med ett bandage på huvudet som dolde den kala fläcken på mitt huvud så låg jag bara i min säng, med blicken mot väggen och vägrade kliva upp. Alla försökte muntra upp mig med meningar som; "Det är ingen fara, det växer ju snart ut igen." Växer snart ut igen?! Det kommer liksom ta 15 år för det att växa ut igen! (Tänker på att jag inte sparat hela livet utan har klippt mig vid vissa tillfällen.)

Under min tid där i sängen så började jag fundera på hur i helvete egentligen farbror doktorn kunde göra så där, han tvingade ju mig! Det kan ju inte vara lagligt? Nej, det kan det inte! Då kom min absolut geniala idé; jag skulle stämma farbror doktorn! FINT!

Sagt och gjort, jag stämde farbror doktorn med argumenten; "Du tvingade mig.", "Mitt hår var mitt allt.", "Mitt liv är förstört tack vare dig." osv osv liksom.

Sen vaknade jag.


Så om jag nu någongång blir fett osynlig för er så kan ni ju kolla med min tränare om vi har haft match eller träning nyligen där jag möjligen skulle ha kunnat blivit skadad av dobbar i huvudet och tvingats fara och sy. Sen kan ni ju kolla med min mamma om sjukhusvistelsen gjorde mig till ett barn med autism eftersom farbror doktorn var tvungen att raka bort hår från mitt huvud, mot min vilja och om jag stämt honom för det redan eller om jag kommer att göra det. FINT!