Jag är din gudinna.

(Även)Våran klass har skaffat blogg. Och vi ska ha olika kategorier i den. Och gissa vem som ska stå för humorn? Mmmh, just det! Julia Månsson aka Julia 18 aka McMånsson aka TråkMånsson aka Julle aka Jullan.

Ett gott skratt förlänger livet, jag kommer göra dig odödlig.

http://sneklippta.blogg.se/ tror jag det är.

julia månssons humor! :)

Jag och Oscar är på prommis.
Oscar: KUK!
Julia: Vill du ha?
Oscar: Har du eller?
Julia: HAHAHAHAHAHAHA!

Jen9 kan sin sak;
"Katt åt fönster, såg bra ut. Katt åt bomb, smällde av. Katt åt linjal, blev mätt. Katt åt lampa, lös i magen."
HAHAHAHAHAHAHA!

Sen finns ju den som bara jag och Jen9 tycker är kul, och det är för att vi förstår varandra;
"Katt, katt, katt.."
HAHAHAHAHAHAHA!

Carrop letar förgäves efter någonting i sin väska;
"Men gud förbannat! Jag glömde att vi skulle ha matte idag!"
HAHAHAHAHAHAHA! Hon hade alltså glömt matteboken och det var så jäävla kul då hon sa det. The moment.

Kenny Starfighter - stjärnkrigare eller tvättmedel?

Fan, någonting som jag inte fattar är; uppståndelsen kring den sk filmen om Kenny Starfighter. Alla ba; "YEAAAAAAH!! Kenny Starfighter är min drooooog!!" Jag ba: "Vem faaaan är Kenny Starfighter?!" Tystnad. Sen drar uppståndelsen igång igen. Nämen alltså helt seriöst, vad har jag missat? Jag trodde helt allvarligt att reklamen som är om den fantastiske Kenny Starfighter var en reklam om ett tvättmedel eller något sånt. Inte en seriös reklam för en film! Vad i helvete.. Jag har aldrig uppfattat att det varit en film, tills typ igår då Anton sa att han ville se den.

Men se på fan, man lär sig något nytt varje dag! Men jag förstår fortfarnade inte uppståndelsen..

PANG! BOOM! CRASCH! Han är Mr Cool.

Jag har inte bloggat på ett tag. Jag har mina orsaker.

Min dator kraschade för ett tag sen. Jag fick dåndimpen. Min bror kom och gjorde mig lite glad genom att jag fick låna hans bärbara. Enda problemet med den var att tangentbordet inte funkade, eftersom han en gång i tiden tappade en hel jävla fläskotlett med massvis med marinad över hela tangentbordet. Aaah, det stämmer! Han skulle stolt visa en av sina vänner vad han och hans syster lyckats att tillaga tillsammans, han ville göra sin homie lite avis ni vet. Tjena! Det gick ju kalasbra vafan. Nämen, det gör ingenting att tangentbordet är fuckat, vi kopplade bara in ett vanligt så funkar det sjukt bra.

Så varför har du inte bloggat om du haft en dator, Jullan? Jo, för att den här datorn som min bror så snällt lånade ut till mig, den har ett virus. Ett virus som gör att den lever sitt absolut egna liv. Det vill säga att då den är trött så går den och lägger sig. Den stänger alltså av, precis då den själv vill. Jag fick dåndimpen. Varför ger min bror mig en dator som har ett jävla virus?! Han hade glömt bort den lilla detaljen.

Fan, tror ni jag varit måttligt less eller? Det har kommit upp så jäävla mycket saker som jag velat blogga om och berätta för er. Men det har jag ju inte kunnat göra, för jag har inte haft någon dator. Men nu då jag väl nallat åt mig mammas jobbdator, då kommer jag inte ihåg alla dom där jäävla sakerna! Irriterande? Mjah, en aning kanske. Och ingen humor har det blivit av heller, det är typ det värsta.. Men det kommer nu, full fart!

Mina datorer har kraschat. Där har ni svaret till varför det verkat som jag dött.

SyndromJulia.

Ni kanske inte vet om det, men jag har haft feta smärtor i min rygg under en tid nu. Jag tog min tumme ur gumpen och gick till våran kära och sakkunniga Lars Lundgren på Helex. Och vet ni vad han sa? Att mitt fel var någonting som så fint heter kompartmentsyndrom. "ETT FUCKING SYNDROM?!" tänkte jag så hårt att det nästan hördes tror jag. Vafan, jag som trodde att jag hade ett fel som gick att trycka eller vrida tillbaka. Nejdu, så jävla tur ska vi inte ha. Utan här är det full fart med syndrom istället. Men inga ledsna miner för det, för syndromet innebär att jag har blivit liite för stark liite för tidigt. Akta er för biffen McMånsson.

Jag fick förbud mot distanslöpning i sex fucking veckor. "Oh yeah. Sådärja! Min kondition är ju ändå så bra så det kommer lägligt. NAAAAT! Fan.." Istället så skulle jag sitta på en motionscykel och trampa för att träna konditionen. Har jag tillgång till sånt? Ja, om jag har ett gymkort. Har jag ekonomi för ett gymkort? Nej, det har jag inte och därmed ingen tillgång till den förbannade cykeln som ska öka min kondition medans syndromet ligger och chillar i min rygg. Livet leker! Men hör och häpna; Sofia Lindmark kom som en räddande ängel igår och frågade om jag ville ha en månads gratis träning på Inpuls! Vad tror ni mitt svar blev? JAAAAA SOM FAAAAAAAN!!! Så nu är jag på Inpuls och trampar medan syndromet chillar. Sen ska jag även biffa upp mig lite. Eller åtminstone göra försök till det.. HE HE! Akta er för biffen McMånsson..

Jag berättar lite ledsamt för min supersnygga Anton om mitt syndrom.
Anton säger; SyndromJulia.
Ni kan ju haka på trenden? Passa dig Anton, om en månad då jäävlar! Akta dig för biffen McMånsson..

Praise the Lord. NOT!

Gud hörde inte mina böner. Datorn gick inte att rädda. Jag deppar sönder för alla bilder som är gone and away.

Over and out.

Återfall.

ÅÅÅÅÅHHH!! Det var nyss en reklam på tv om det nya Worms spelet och så spelades såklart musiken till och det fick mig att börja gråta. För i Alperna, så satt Anton och spelade Worms och sen då han spelat klart så lät han låten bara spelas om och om igen för att irritera mig och Sara så mycket som möjligt. Vi tyckte nämligen att musiken var aningen nervpåverkande. SERIÖÖÖÖÖST! Ta mig tillbaka..

julia månssons humor! :)

Någonting som verkligen faller mig i smaken är att skicka inbjudningar av alla de slag till Jen9 på Facebook. Och att hon sen dampar sönder på mig för att jag gör det gör hela grejen ännu roligare. Så Jen9 babe, I'll keep on rocking!

För, ingen kan ljuga som vi.

Jag satt och diggade Timbuktu och hans tokigt sköna låt Karmakontot samtidigt som jag saknade Alperna. Timbuktus stämma sjöng till mig; "Jag sa till morsan att jag hade feber men stod ändå på krogen och bedövade min lever." Anton, Oscar och Sara, känner ni igen det där eller? Fast, vi hade ju faktiskt feber till skillnad från Timbuktu som bara sa att han hade det.

Skyll dig själv PiaUlla!

Jag visste att det var på gång, det hade märkts under en tid. Min dator var på väg att krascha, once again. Därför tänkte jag dra ut alla fucking bilder jag hade på datorn på cdskivor. En kväll då jag tagit mig i kragen och skulle göra det så tänkte jag; "Fan vad seg den är, det här kommer ta hela natten. Jag gör det imorgon istället." Tror ni jag hann göra det dagen efter? Nej. Datahelvetet kraschade. Den fuckade upp sig totalt. Och där stod jag, med cdskivor som egentligen skulle varit fyllda med mina minnen men som nu var tomma som en kista där ingen ligger. Fan vad äckligt less jag är! Nästan så att jag hatar mig själv.. Snacka om att man får skylla sig själv va? Jag ber till Gud varje kväll att bilderna ska vara kvar på datorn. JA! Det är faktiskt möjligt, det var så förra gången min dator la sig ner och proteserade. Då fanns alla bilder och musik kvar.

Nu är datorn i alla fall hos doktorn, min morbror, och ska få sig en omgång. Jag hoppas att min morbror bankar in fett med vett i helvetet, för så här kan det ju inte fortsätta!

Time to pray!
. . .
Amen.

Can't let go.

Leggins, tjocksockar, ett långt linne, en sammetskofta och hälften av håret i en knut/tofs på huvudet. Det var min outfit i Alperna. Det är min outfit här hemma. Saknar jag Alperna eller? MMMHM!

julia månssons humor! :) och en feeeet story.

Jag är en person som är sadist och som verkligen älskar att fälla in kommentarer i ett samtal, helst taskiga sådana också. Då blir det riktigt smaskigt och mitt leende är upp till öronen. Men kalla mig inte elak, för det är jag verkligen inte.

Idag insåg jag att jag måste skärpa mig angående kommentarerna, Jen9 och Jenfan hade ett samtal och jag kunde inte låta bli att säga dumma saker lite då och då. Till min förskräckelse så började Jen9 gråta av det jag sa. Tårarna som blandades med mascaran som var så perfekt lagd bara rann nerför hennes rosenröda kinder. Sen sprang hon iväg till toaletten så där tjejigt som dom gör i filmer. Det var då det slog mig, som en blixt slår ner i ett ensamt träd på en öppen äng! Då insåg jag att nu får det fan vara nog, jag måste sluta! Sagt och gjort. Dealen mellan mig och Jen9 var klar; varje gång jag fällde en dum kommentar så skulle hon få en femma av mig. "Tjejen kommer bli tät!" tänkte vi båda. Men du, vet du vad? Jag höll mig fan hela dagen och jag led inte speciellt mycket av det. Sensation! Dock så börjar jag nu känna hur svetten rinner och jag skakar ganska mycket. Snart är det fosterställning och gungande fram och tillbaka som gäller. Sjöjävlablöt i svett också. Som ett fucking autistiskt barn som blivit rädd eller nåt. (Fyfan vad hemskt skrivet!) Jag tror inte att jag klarar länge till. Klarar jag av natten? Morgondagen ska bli intressant. Ska jag klara av ännu en dag eller kommer Jen9 påbörja vägen till titeln tät brud? Den som lever och har ögonen öppna kommer att få se!

Men tro mina ord! En dag, kanske fler, utan kommentarer kommer att ta ut sin rätt inom tid. Dagen kommer att komma! Och den kommer att komma utan förvarning och den kommer att komma kraftfullt. Amen.

Som pricken över strecket under pricken på det här så fäller jag in en rad som fick mig att asgarva, made by Jen9 herself.
Julia: Jääävla fattiglapp!
Jen9: Jag är fan inte någon lapp!
Julia: HAHAHAHAHAHAHAHA!

No words, once again.

Sportlovet 2009 i Serre Chevalier, Alperna.
When we walked fields of gold.

No words can describe a king.

"Fan, vem som helst förutom vi hade velat bli levande begravda."
Men inte vi, för det finns ingen ångest. Och det är det, som är det jobbiga. Men bara för att det är du och ingen annan så mår jag bra.

Remember those walls I built
Well baby they're tumbling down
And they didn't even put up a fight
They didn't even make a sound
I found a way to let you in
But I never really had a doubt
Standing in the light of your halo

I got my angel now
It's like I've been awakened
Every rule I had you breakin'
It's the risk that I'm takin'
I ain't never gonna shut you out

Everywhere I'm looking now
I'm surrounded by your embrace
Baby I can see your halo
You know you're my saving grace
You're everything I need and more
It's written all over your face
Baby I can feel your halo
Pray it won't fade away

Du är min kung!
Remember, I'm only a phonecall away.

julia månssons humor! :)

"Fan vad bra initiativivivit du har!"
HAHAHAHAHAHAHAHAHAH!

julia månssons humor! :)

Words.

• Är du på? Jag är på! Standardfuckingfrasen..
• Du är ful och jävlig Oscar!
• Incoming!
• Nyt läheme! Vårat sätt att kalla på varandra..
• HAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!
• Fyfan vad du är full!
• Monstret, kåldolme, Godzilla, Nisse, mohammed, Abdullah och tusen andra smeknamn på Anton.
• Oh mate! Engelsmännen..
• Det är blött på golvet, kolla här! Det komer från... KYLEN! WAAAAAAAAH!!! VAD GÖÖR DU MÄNNISKA?!
• Den är grön, dom stack för två timmar sen.
• Varför ska jag vara kackerlackan, han kan väl vara kackerlackan?
• Satan i gatan!
• Jävlar i min lilla låda!
• Men du gööör mig.
• The guys in Sweden are fags and the girls är bimbos! Oscar fick napp..
• Spindeln.

.. = OOOOHWWW! Bring me back.

Det här, och mycket mycket mycket mer, gjorde så att ångest över noll träning på att jag på en vecka försvann direkt. Magmuskelerna fick sitt arbete i alla fall. Ni får nöja er med några fraser som min humor. För hela resan låg i julia månssons humor, man var tvungen att vara där.

Happy fucking New Year!

För att muntra upp här på bloggen lite så måste ni få veta; jag är upptagen på nyår. Okej, det var typ jävligt sad för er del, men shit the same! Jag är upptagen på nyår. För vet ni vad? The crazy people from Sweden ska fira att år 2010 kommer till världen i Alperna.

(Det går inte att boka resan ännu, det är för tidigt. Men i våra huvuden så är det bokat redan.)

Ha! Det är fuckat som fan!

Jag visste redan innan jag for att jag skulle vilja tillbaka till Alperna då vi var hemma igen. Men då hade jag ingen aning om och jag kunde inte föreställa mig HUR mycket jag skulle vilja tillbaka. Men nu vet jag. Och det är fan det sinnesjukt; hur det roligaste man gjort i sitt liv kan skapa den värsta saknaden i sitt liv. Det går inte att förklara för er hur mycket jag vill tillbaka! Jag vet inte ens om min babyboy Oscar förstår hur mycket jag saknar det, och han saknar det massor. Fan vad vi har klagat hos varandra; "Om vi hade pengar så hade vi farit på dirr." "Vi skulle ha stannat, det hade löst sig." osv osv.. Nä, jag vet inte om ens han förstår hur mycket jag saknar stället och allting som vi gjorde och sa där nere. Det är fucking unbelievable hur Luleå spyr problem över en innan man ens landat. Ha! Hur fuckat är det inte?

Igår så var det första riktiga skoldagen för mig igår. Jag har legat hemma och varit galet sjuk utan att veta vad sjukdomen är. (Nu vet jag; det var en feeeet bakfylla! HIHI!) Under tiden jag varit hemma så har jag gjort två saker; sovit och gråtit. Sovit för att jag var trött som ett psyk och gråtit för att jag inte var kvar i Alperna. Men jag hade ändå som inte förstått att jag verkligen var hemma förrän igår då jag satt på bussen till skolan då skickade Elin15 ett sms till mig och frågade om jag var på skolan. Mitt svar blev då att jag var på väg. Direkt efter att jag skickat smset så började jag storlipa. Som ett jävla barn. På bussen. Ha! Hur fuckat är det inte? Fan, jag insåg då att det är verkligen back to reality nu och det var det absolut sista jag ville och är det sista jag vill fortfarande.

En sak jag insåg i Alperna var hur det verkligen kändes för mig att må bra från själen och utåt. Liksom hela jag. Innan jag åkte så var jag bombsäker på att jag mådde bra. Men fyfan vad fel jag hade! Jag mådde bra i Alperna. Här hemma i Luleå, här mår jag inte bra. Jag fick liksom smaka på hur det verkligen känns att må bra, och det är inte så som jag kände innan jag åkte eller som jag känner nu. Jag mår inte bra i mitt vardagsliv. Ha! Hur fuckat är det inte?

Och börja inte snacka så jäävla mycket nu om att jag mår så jäävla dåligt och massa shit. Jag skriver inte det här för att få phett med sympati. Utan jag skriver det här för att det här är min fucking blogg och här skriver jag det som vill skrivas; mitt hjärtas ord. Typ. HmMmm.. Och det är du, jävla idioto, som valt att läsa den här fucking bloggen så shut up and enjoy!

Borta bra, men hemma bäst? In my ass!


"Oh mates!"
/The crazy people from Sweden.

Lovers.

Homecoming.

Det blev ingen reseblogg (ingenting hade ändå inte kunnat beskriva hur vi hade det). Det blev nyktra kvällar (dock mer onyktra än nyktra, men stolta är vi över det ändå). Det blev pumpa puder som fan. Det blev ingen googlebränna. Det blev inga fest bilder (tragiskt, men som sagt så hade hade ingenting kunnat beskriva hur vi hade det). Det blev sjukdomar som aldrig förr. Det blev mys. Det blev hungriga magar. Det blev ett ungdomshotellrum. Det blev nya kontakter. Det blev tårar. Det blev skratt. THE CRAZY PEOPLE FROM SWEDEN BLEV FAMOUS I SERE CHEVALIER! Det blev precis så som jag drömt om, fast mycket mycket mycket bättre.

Jag är hemma. Fuck.